Humor och skönhet i Trottatorp!

Det finns en plats nära mina föräldrar som heter så. Här en minne från den tiden när mjölken hämtades i mjölkspannar. Jag minns dem.🙂

Det är något mysigt över nötkreatur som vilar, här kunde jag inte skriva kor, eftersom de är tjurar

Det är kanske inte den intelligenta blicken, men något får mig att gilla nötkreatur generellt.🙂 När vi kallade på våra kor och tjurar (jag växte upp på en gård) ropade vi ”Tjybbarna”. Det lystrade de faktiskt till!

Bäcken fick stå till sidan, så jag fick en tydlig bild på skylten. Bäcken är till höger, och jag har ingen aning om historian bakom den. Om jag får reda på det, ber jag att få återkomma. Syndaflod är att ta i för en så liten bäck…

Sevärdhet ”Arnes stenar – grävmaskinssättning från 2000-talet” – Rätt kul! (de tänkte såklart på Ale stenar och ville ha en egen sevärdhet i Trottatorp)

Mamma, Silver och Chili vid Storesjön. Här var det förr en fin badstrand, och det hände en höst att jag och min väninna Karin badade ända in i oktober…

Nedanför gräset fanns ett par meter bred och i alla fall 20 meter lång sandstrand, en gulaktig något grovkornig sand. I vattnet var det ganska bråddjupt, men där samsades både barn och vuxna under varma sommardagar. I sommarstugorna runt sjön bodde många badsugna. Minns att min pappa, som ALDRIG besökte stranden, kom ner EN gång. Han lade sig på en luftmadrass och flöt iväg långt från stranden. Somnade så klart, och blev röd som en kräfta.

Ute i sjön, som har ganska många öar delar sig Skåne, Småland och Halland. Vi brukade alltid säga till dem som ville simma längre ut ”akta dig så du inte simmar till Småland”. Men, mitt första minne av sjön är inte ett sommarminne utan en vinterminne. Pappa hade satt ut mjärdar och kanske angeldon. Jag fick åka med i en röd pulka som han hade lagt en fårskinnsfodrad åkpåse i. En av mörtarna fick jag sitta och ”leka med”, det var väldigt kul. Jag har rott på sjön, fiskat på sjön under alla årstider, åkt skridskor på den och även tältat vid den.

Såg lite vackert färgat blåbärsris, som fick vara med på bild. På åkern bakom det har jag åkt både skidor och pulka många gånger.

Naturen brukar kanske inte vara full av klarröda äpplen, men här tyckte jag att det var en intressant kontrast mellan de vilda falläpplena och de grova stenarna.

Det är trevligt att ta sig tid att titta på detaljer. Klöver har jag alltid gillat, både rödklöver och vitklöver. Många stunder har jag letat efter fyrklöver, några har jag funnit🙂 Har du hittat du med?

Bilderna i detta inlägget är från 9 oktober.

Allt gott till dej!

Ingen av mina bilder får kopieras eller användas utan mitt tillstånd

11 thoughts on “Humor och skönhet i Trottatorp!

  1. Så roligt med många bildinlägg i följd av dig! Ja, nog är det humor i skyltarna, Arnes stenar var lite extra! Jag gillar de där stabbiga tjurarna, särskilt bilden där de ligger och man ser deras ögonfransar. Mysigt när kameran visar detaljer som man inte har sett förut. Vilken vacker bild på mjölkspannen! Jag släpade hem en rostig och hålig sådan i somras på torpet, från en skogsdunge, och sådde krasse i den, det blev fint. Fina speglingsbilder från Storsjön också och roligt att läsa om dina minnen från stunder vid/på/i sjön! Det där om att simma till Småland känner jag igen från nåt tidigare inlägg, det är skoj som barn att kunna säga sånt till varandra. Sen gillar jag lite extra äppelbilden. Man ser inte först vad det klart röda som sticker fram mellan stenarna är. Mycket vackert! Höstligt blåbärsris och klöverdroppar fulländar din fina bildberättelse. Tack för den!
    Kram

    • Glad jag e att du tycker det! Jag är glad att du giter gå in och se, läsa och kommentera! Varmt tack!
      Ja, jag vet nog att jag berättat det tidigare, men jag kände att det fick vara med ändå.
      Jag undrar om jag missat ditt inlägg med just den mjölkspannen du pratar om, eller om jag har dåligt minne…
      Bilderna är tagna redan den 9 oktober.
      Kraaaaam och allt gott till dej!

      • Jag vet inte ens om jag har någon bild på den stånkan, så något inlägg har jag inte haft! Jag tror att jag bara tog en närbild på en krasseblomma om jag minns rätt. Nästa sommar… Klart att du skulle ha med det om simma till Småland i det här sammanhanget, det är värt att påminnas om. Och klart att jag kommer in så fort jag kan. Det är bara det att eftersom du inte taggar med Aftonbladet eller så så dyker det inte upp där jag tittar efter nya inlägg och det kan dröja ibland innan jag ser. Har du förresten sett mitt bildspel om däckverkstan?
        Kram

      • Skönt att jag inte missat – det är ju inte meningen.🙂 Blev nyfiken.
        Aha, så jag borde tagga med Af. tonbladet, har inte tänkt på det…
        Näpp, har missat det. Fint att ha ngt att se fram emot!
        Kramisar och allt gott till dej!

  2. Det här var foton och berättelser som skapade positiv energi!

    Fast jag aldrig varit i dina trakter gav bilderna upphov till att många minnen hoppade fram ur nattomhöljda tider och sommarsköna vatten och någon lokal skröna från forna dagar ville också komma med. Det måste betyda att trots att dina foton har lokala motiv så är de allmängiltiga.

    Vet du vad det första jag så i fotot av stenmuren med de röda äpplena? En vitörad katt i sten till vänster i bild.

    Tack för att du visade oss dessa bilder och berättade om dem!

    • Vad roligt att du blev inspirerad och fann energi!🙂 Det känns bra för mig och gör mig glad att höra!
      Jag blev tvungen att gå tillbaka och titta på stengäret igen. Och, jag kan också den den, den är i profil! Vad kul! Hade inte alls sett det!
      Roligt att du ville se och kommentera mitt inlägg!
      Allt gott till dej!

  3. Som vanligt så många vackra bilder. Du har förmågan att se det enkla, vardagliga och vackra i tillvaron. En sån sjö har vi minsann i Dalarna åxå….eller en liknande kanske🙂

  4. Hej Carina. Jag kan berätta lite om historian bakom Troda Johannas syndaflod ( Ottos bäck) Troda Johanna var min farfars mor Hon hette Johanna, Troda kom från hennes far som hette Troed. Bäcken har inte alltid varit så liten, vissa vårar i snösmältning eller skyfall svämmade den över vägen, har ett foto där det ser ut som en sjö över hela vägen det var i mitten 60 talet innan det lades ny vägtrumma. Otto hette han som bodde i Oskar’s hus tidigare sa vid något tillfälle när den svämmat över, att det var Troda Johannas syndaflod, troligen var han irriterad över att det stod vatten över hans små åkrar. Det finns många historier om Otto som var ett byoriginal från tidigt 1900 tal.

    Hälsningar Rolf

    • Hej!
      Vet inte om jag blev gladast för att du skrev en kommentar, eller för att du berättade den intressanta historien bakom de roliga skyltarna! Glad är jag oavsett!
      Glad att du tog dig tid! Har kikat in på din hemsida.🙂 Vi förlorade en oerhört kär tysk i mars i år. Hon blev drygt 12, mkt saknad.
      Allt gott till dej!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s