Det här är egentligen del två av samma berättelse, och jag kanske berättar del ett imorgon…
Jag står strax efter seglarskolan i Ängelholm, solen har just gått ner och en svan kommer simmande i Rönne å, Ängelholm, Skåne
Har just tagit bilder på bl a en fantastisk solnedgång och står med kameran i handen. Svanen svänger in till kanten, och börjar mödosamt och lite klumpigt att klättra upp, rakt mot mig. Det är större lösa stenar och minst tre meter högt och dessutom brant.
När hen nästan är uppe, flyttar jag på mig en meter, så slipper hen trampa på mig… och jag tänker att svanar kan vara lite aggressiva så lite avstånd är ok. Hen ställer sig på cykelvägen, ser sig omkring, bl a på mig, utan några som helst aggressiva tendenser
Hen klättrar ner igen samma väg, och simmar långsamt iväg…
… mot solnedgången.
Jag står förundrad kvar en stund. Glad över min nära-svan-upplevelse
Allt gott till dej!
Framsnacka 
Oh, så härligt! Förstår att du är förundrad och exalterad över det nära mötet med svanen! Fina bilder dessutom!
Kul att dela något ovanligt 🙂
Tack! 🙂 Skulle gärna delat ögonblicket! 🙂 Funderar på att ”åka tillbaka” och ha med mig lite smaskigt bröd 🙂
Allt gott till dej!
Bröd kan aldrig skada!
Fick just toppentipset från Anna (En trevlig tjej) om att ge pommes! 🙂 Kul!
Kram o allt gott till dej!
Aha! Då får du skäl att äta några också, haha!
Kram
😀 😀
Morsom tittel, og fantastiske bilder. Ønsker deg en riktig god helg! 🙂
Tusen tack! detsamma till dig! 🙂
Vackra bilder. Men jag kom faktiskt ännu närmare i somras. Det var för att jag hade pommes frites.
Ah, jag som tänkte gå tillbaka med smaskigt bröd… det är alltså pommes som jag ska ha med mig! 🙂 Tack för tipset! 🙂
Allt gott till dej!
Pingback: Kvällsljus i Ängelholm | Framsnacka